Gäller avtal via mejl?

Lag (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område (AvtL) används på avtal som inte kräver en viss typ av form för att vara bindande (exempel krav på att avtalet måste vara skriftligt för att kunna göras gällande). På grund av att de flesta typer av avtal inte kräver någon specifik form, omfattas flertalet olika typer av avtal av avtalslagens regler. Noter att undantag finns och vissa undantag kommer att beröras i texten nedan.
Vidare ska det också nämnas att avtalslagen är i sin karaktär både dispositiv och tvingande. Att en lagparagraf är dispositiv innebär att avtalsparter kan avtala om vad parterna vill, oavsett vad som beskrivs i en lag. Tvingande lagparagraf innebär att avtalsparterna, i ett avtal, inte kan avtala bort lagstiftningen. Mer om detta skrivet i artikeln ”Avtalslagen – dispositiv eller inte” på Primus Juridik hemsida.

Enligt avtalslagens bestämmelser kan ett avtal ta olika former. Ett avtal kan enligt avtalslagens bestämmelser vara skriftligt. Avtal behöver dock inte vara skriftligt, ett avtal kan också vara så kallat formlöst, det vill säga muntligt, per telefon eller via mej. Förutsättningen för att en mejlkonversation ska betraktas som ett avtal är att kraven, som beskrivs nedan, är uppfyllda. Avtal som uppstår inom avtalslagens regelverk är rättsligt bindande.
Värt att observera är att även om avtal som uppkommit via en mejlkonversation är rättsligt bindande, om kraven beskrivna nedan är uppfyllda, så kan det från ett bevisningshänseende underlätta om avtalet är tydligt och skriftligt nedtecknat. Vid en eventuell tvist i domstol, kan det eventuellt behöva bevisas att ett avtal har uppkommit och vad avtalet innehåller. På grund av att mejlkonversationer både kan vara kortfattade och otydliga, kan svårigheter uppkomma med att övertyga domstolen om att avtal har uppkommit. Om däremot avtalet är tydligt och skriftligt nedtecknat är det enklare att övertyga domstolen om avtalets existens och innehåll.

Enligt avtalslagen uppkommer avtal med hjälp av anbud och accept. Anbud och accept är bindande var för sig (1§ AvtL). Med anbud menas ett förslag på ett avtal (exempelvis du får köpa min mobiltelefon för 5 000 SEK). Mottagaren av anbudet besvarar anbudsgivarens anbud genom att lämna en accept (Exempelvis jag vill köpa din mobiltelefon nu för 5 000 SEK).
Anbudet betraktas då vara oåterkalleligt (kan inte ångra sitt erbjudande om att sälja telefonen för detta pris). För att ett anbud ska kunna få några rättsliga konsekvenser så ska vissa krav vara uppfyllda:
(1) För det första krävs det att anbudet måste ha kommit till anbudsmottagarens kännedom.
(2) För det andra krävs det att det är anbudsgivaren som har gjort det möjligt för anbudsmottagaren att få kännedom om anbudet.
(3) För det tredje krävs det att anbudet har en tämligen bestämd mottagare. Riktade erbjudanden i form av annonser till allmänheten som innehåller viss prisuppgift anses normalt inte utgöra anbud.

Uppfyller anbudet de tre kraven och är skrivet så att det omedelbart kan utgöra ett underlag för accept så är anbudet att betraktas som ett anbud enligt avtalslagens bestämmelser. Även om ett anbud har uppnått kraven, finns det en viss chans för anbudsgivaren att stoppa anbudet med hjälp av en återkallelse (7§ AvtL). Får anbudsmottagaren återkallelsen samtidigt eller innan denne har fått anbudet är anbudet inte bindande för anbudsgivaren.
Bundenheten som följer med ett anbud är beroende av att anbudet har accepterats av anbudsmottagaren. Anbudsmottagaren har en skälig betänketid på sig där denne tar ställning till om önskan finns att ingå avtal under de villkor anbudet anger eller inte.
Anbudsmottagaren har en viss betänketid, även känd som acceptfristen, och under denna är anbudsgivaren normalt bunden till anbudet. Hur lång tidsram anbudsfristen är beskrivs av uttryckliga tidsbestämmelser i anbudet (2§ AvtL). Finns inga uttryckliga tidsbestämmelser i anbudet nämner 3§ AvtL den tidsperiod som anbudet gäller.
Anbudsmottagaren kan uppge att anbudet antingen antas, accepteras eller att avslås. Avslås anbudet så uppkommer inget avtal och acceptfristen upphör att gälla. Om anbudet accepteras uppkommer ett avtal, anbudsgivaren samt anbudsmottagaren blir bundna av anbudet. Skulle anbudsmottagaren däremot godta anbudet men lägga till ett exempelvis ett tillägg till anbudet som gör att accepten inte längre överensstämmer med anbudet, ska accepten enligt huvudregeln betraktas som ett nytt anbud (6§). Skulle anbudsmottagaren besvara anbudsgivaren efter det att acceptfristen har utgått, räknas anbudsmottagarens svar som ett nytt anbud (4§ AvtL).

Som det skrivs ovan så kan avtalslagen användas på flera olika typer av avtal. Det finns dock vissa undantag till när ett avtal måste ha ett visst format för att vara rättsligt bindande. Ett avtal måste vara av skriftlig karaktär för att vara rättsligt bindande vid köp av fast egendom (4 kap. 1§ Jordabalk). Även ett äktenskapsförord (7 kap. 3§ 2st. Äktenskapsbalk) måste vara skriftligt för att vara rättsligt bindande.

I fall du har frågor rörande olika avtal eller om du vill upprätta ett avtal i vad form det än må vara, kan du med fördel vända dig till Primus Juridik. Via info@primusjuridik.se telefon 0722030230, eller via vår hemsida info@primusjuridik.se.