Vad ska man tänka på vid sekretessavtal?

Ett sekretessavtal är ett avtal mellan minst två parter och kan vara bra att skriva när du berättar om en företagsidé innan denna har nått ut till marknaden. Avtalet skyddar alltså företaget från att information och idéer sprids till andra parter. Det handlar framförallt om att det kan finnas särskilt känsliga uppgifter i företaget som företaget av konkurrensskäl man inte vill ska spridas vidare, men det kan också handla om att klargöra vilken information som är sekretessbelagd för att undvika oklarheter. På engelska heter sekretessavtalet non-disclosure agreement och förkortas vanligen till NDA.

Den som skriver på ett sekretessavtal förpliktas att inte röja de uppgifter som omfattas av avtalet till en tredje part, avtalet kan skrivas med till exempel en samarbetspartner till företaget. Det kanske vanligaste exemplet är när ett företag eller produkt ska säljas och det finns information i företaget som krävs för den eventuella köparen men som också behöver hemlighållas för övriga parter.

Ett sekretessavtal kan antingen upprättas utifrån att båda parterna har information de vill hemlighålla eller att endast ena parten har sådan information. Detta kallas för ett ömsesidigt respektive ensidigt avtal. Innan ett sekretessavtal upprättas bör man fundera på om det verkligen är nödvändigt. I många fall kan det ge ett intryck av att det är krångligt att ha att göra med företaget vilket gör att avtalet endast bör upprättas när det verkligen betyder något.

Utöver sekretessavtal pratar man ofta om sekretessklausuler. Såna skrivs ofta in i till exempel ett anställningsavtal eller franchiseavtal. Värt att tänka på är att ett anställningsförhållande automatiskt medför ett förhållande mellan anställningstagaren och arbetsgivaren som omfattar en lojalitetsplikt, denna lojalitetsplikt ingår alltså i anställningsavtalet utan att det uttryckligen skrivits in. Plikten innebär att arbetstagaren ska vara lojal och undvika att skada arbetsgivaren, vilket omfattar att arbetstagaren inte får röja företagshemligheter. Inom den privata sektorn sträcker sig den tystnadsplikt som följer av lojalitetsplikten längre än inom offentlig sektor. Trots att plikten som nämnts anses vara underförstådd redan vid ingåendet av anställningsavtalet framgår det även inte alltför sällan av kollektivavtal.

Varken lojalitetsplikten eller en sekretessklausul omfattar dock arbetstagarens möjlighet att påbörja en ny anställning i en konkurrerande verksamhet. Om du vill att detta ska omfattas av anställningsförhållandet måste det uttryckligen framgå av avtalet, detta kallas för att skriva en konkurrensklausul.

I alla sekretess- och konkurrensavtal är det viktigt att utforma en vitesklausul för att nå bäst effekt med avtalet. Vitesnivån ska stå relation till verksamhetens art, informationens värde och den anställdes position för att vara giltig. Vite handlar om att parterna i förväg kommer överens om ett bestämt belopp som den part som bryter avtalet måste betala till motparten.

I det fall du behöver hjälp med att upprätta avtal av något slag kan du med fördel vända dig till Primus Juridik. Via info@primusjuridik.se telefon 0722030230, eller via vår hemsida info@primusjuridik.se