Arvsrätt & Arvskifte – Så här fungerar det

Arvsrätten är det som reglerar hur kvarlåtenskapen(arv) efter en avliden person ska fördelas.

Lagens fördelning utgår från genetiska släktband och släktingarna till den avlidne delas in i vad som kallas för arvsklasser. I den första arvsklassen ingår bröstarvingar till den avlidne, det innebär att det är barnen som står först på tur att ärva sin förälder. Om den avlidne efterlämnar flera barn delas arvet lika mellan dem och om ett barn har avlidit träder dennes barn, d.v.s. barnbarnet till den avlidne, in i dess ställe.

Vid sidan av arvsrätter grundade på släktskap finns makars arvsrätt. Om den avlidne lämnar efter sig en make har denne rätt att ärva före deras gemensamma barn, den efterlevande maken får fritt förfoga över de gemensamma barnens arv under sin livstid. När denne maken sedan dör får barnen ta ut sitt arv efter båda föräldrarna. Om den maken som avlider har barn från ett tidigare förhållande, så kallade särkullbarn, har istället barnet rätt att ta ut sin del av arvet direkt. Ett särkullbarn kan dock välja att avstå sin rätt till arvet till förmån för den efterlevande maken och istället välja att ta ut sin del av arvet när denne också gått bort.

Om den avlidne varken har några barn eller någon make fördelas arvet istället på den avlidnes föräldrar eller deras arvingar, detta är vad som kallas för den andra arvsklassen. Det innebär att om båda föräldrarna är döda ärver istället eventuella syskon eller syskonbarn den avlidne. Den tredje arvsklassen innefattar far- och morföräldrar och deras barn, det vill säga den avlidnes mostrar och farbröder o.s.v. Denna arvsklassen är dock begränsad till just far- och morföräldrarnas barn. Ett barnbarn till en morförälder, det vill säga den avlidnes kusin, har därför inte rätt till arv.

Om den avlidne helt saknar arvsberättigade arvingar tillfaller arvet den allmänna arvsfonden. Det är en fond som har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder

Det som sagts ovan kan dock bli åsidosatt om den avlidne efterlämnar ett testamente. En person kan välja att testamentera bort allt denne äger så länge det inte finns några bröstarvingar, det vill säga barn och deras arvingar. Bröstarvingar har nämligen alltid rätt till sin laglott som består av hälften av den kvarlåtenskap som den avlidne efterlämnar.

När någon har dött ska dödsbodelägarna, det vill säga de som har rätt till arv, upprätta en bouppteckning vilket är en sammanställning av den avlidnes tillgångar och skulder. Detta måste göras inom tre månader efter dödsfallet. Bouppteckningen fungerar som ett bevis på vilka som är dödsbodelägare och därmed har rätt att företräda boet. När uppteckningen har registrerats är det dags att fördela tillgångarna. Att dela upp tillgångarna mellan dödsbodelägarna kallas för att göra ett arvskifte och är den sista delen i dödsboförvaltningen. Vid ett arvskifte skrivs en arvskifteshandling där det framgår vem som ska ärva vad, handlingen måste skrivas under av alla dödsbodelägare. Arvingarna kan göra detta själva men om de inte är överens kan tingsrätten förordna en skiftesman som kan sköta förvaltningen av dödsboet. Skiftesmannens jobb är främst att försöka få dödsbodelägarna att komma överens, men kommer de inte överens ska skiftesmannen verkställa tvångsskifte.