Har du ett företag och riskerar åtal för bokförings- alternativt skattebrott eller har åtal redan väckts?
Kanske saknar du en redovisningsbyrå eller saknar din nuvarande redovisningsbyrån avancerat juridiskt kunnande. Eller eftersöker du en second opinion. I samtliga fall kan du vända dig till juristerna och civilekonomerna på Primus Juridik.
Vi går igenom ditt bokföringsmaterial tillsammans med dig. Syftet och målet är att du skall kunna förklara företagets redovisningsmässiga överväganden. På detta sätt blir du bättre rustad inför din kontakt med skattemyndigheterna och rätten. Har du inte en advokat som är specialiserad på ekobrott eller skattebrott kan en sådan genomgång vara värdefull för det försvar du tilldelats. Vår genomgång kan i bästa fall innebära att åtalet läggs ned eller att ditt handlande uppfattas som mindre grovt.
Vad menas med ekobrott?
Ekobrott är en samlingsbeteckning för ekonomisk brottslighet av olika slag. De vanligaste typerna av ekobrott är skattebrott och bokföringsbrott. Det allra vanligaste är att dessa brott begås inom ramen för näringsverksamhet.
Skattebrott regleras i skattebrottslagen och är ett av de mest vanligt förekommande ekobrotten. Det kan i många fall vara brottsligt att inte betala skatt. Exempel på gärningar som kan utgöra skattebrott är att
– lämna osanna uppgifter i en deklaration
– underlåta att överhuvudtaget upprätta en deklaration
– som företag välja att inte bokföra alla inkomster
– ta emot ersättning för utfört arbete utan att deklarera inkomsten
Bokföringsbrott regleras i brottsbalken är en annan vanlig kategori av ekobrott. Syftet med bokföring är bland annat att få kännedom om hur verksamheten går och hur mycket skatt som ska betalas in. Den som åsidosätter sin bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen riskerar därför att dömas för bokföringsbrott. Exempel på gärningar som kan utgöra bokföringsbrott är att
– bokföring helt och hållet saknas
– bokföringen uppvisar stora brister
– bokföringen innehåller osanna uppgifter
Det måste i regel vara fråga om allvarliga eller omfattande brister för att bokföringsbrott ska anses föreligga. Endast bagatellartade felaktigheter leder inte till ansvar för bokföringsbrott.
Vilka påföljder och straff gäller vid ekobrott?
Vilket straff som döms ut beror på vilket brott som har begåtts och hur allvarligt det är.
Bokföringsbrott kan indelas i tre kategorier beroende på hur allvarligt brottet är i det enskilda fallet. Bokföringsbrott av normalgraden kan ge fängelse i högst två år. Grovt bokföringsbrott kan ge fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Ringa bokföringsbrott däremot föranleder böter eller fängelse i högst sex månader.
Skattebrott kan också indelas i tre kategorier, även här beroende på hur allvarligt brottet är i det enskilda fallet. Den som på annat sätt än muntligen uppsåtligen lämnar oriktig uppgift till myndighet eller underlåter att till myndighet lämna deklaration, kontrolluppgift eller annan föreskriven uppgift och därigenom ger upphov till fara för att skatt undandras det allmänna eller felaktigt tillgodoräknas eller återbetalas till honom själv eller annan döms för skattebrott till fängelse i högst två år. Om brottet däremot anses som ringa aktualiseras i stället brottet skatteförseelse, vilket föranleder böter. Om brottet är grovt anses grovt skattebrott föreligga, vilket leder till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas om det rört mycket betydande belopp, om gärningsmannen använt falska handlingar eller vilseledande bokföring eller om förfarandet ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning eller i annat fall varit av synnerligen farlig art.
Hur upptäcks ekobrott?
Anmälningar gällande ekobrott kommer för det mesta från Skatteverket, konkursförvaltare, revisorer, Finansinspektionen, kriminalunderrättelsetjänsten samt allmänheten.
En konkursförvaltare är en advokat som ser över en konkursbelagd verksamhets tillgångar och skulder. Det kan vara så att han eller hon finner omfattande brister i företagets bokföring.
Vad händer med en anmälan om ekobrott?
Hur en anmälan om ekobrott omhändertas beror på hur omfattande och svårutredd den anses vara. Ekobrott som anses vara mindre allvarliga utreds i regel relativt snabbt. Den misstänkte får besked om åtal kommer att väckas, om ett strafföreläggande i stället kommer i fråga eller att utredningen läggs ned. Något förenklat kan det sägas att förfarandet i brottsutredningen sker i tre steg. Det första är att fastställa om brott har begåtts. Det andra är att fastställa vem som eventuellt ska åtalas för brottet. Detta sker inom ramen för förundersökningen. Det tredje är att ta ställning till om målet ska avvisas, läggas ned eller skickas vidare till domstol.
Förundersökning
En anmälan om ekobrott lämnas över till polis eller överklagare. Därefter kommer beslut om huruvida förundersökning ska inledas att fattas. Syftet med en förundersökning är att ta reda på om brott har begåtts och fastställa vem som i sådana fall ska åtalas.
Under förundersökningen är det mycket vanligt att kallas till förhör gällande det misstänkta brottet. Den som är misstänkt har rätt att veta varför han eller hon ska förhöras. Den misstänkte kan ha rätt till försvarare under förhöret. Ofta räcker det med ett förhör och med en person, men ibland kan det behövas flera förhör med flera personer för att utreda misstankarna.
Hur lång tid förundersökningen tar beror bland annat på hur allvarligt brottet du misstänks för är. Du kommer under den tid som förundersökningen pågår att få information från polisen om vad som händer.
Under förundersökningen kan det hända att polisen vidtar tvångsåtgärder i syfte att snabbt säkra bevisning gällande brottet. Det kan exempelvis vara fråga om husrannsakan och frihetsberövande.
När förundersökningen är färdig kommer ett förundersökningsprotokoll att utfärdas. Det kommer att ligga till grund för åklagarens beslut om vidare handläggning.
Åklagarens beslut efter förundersökningen
Det är åklagaren som beslutar vad som ska hända efter att förundersökningen är klar.
Åklagaren kan komma fram till att den misstänkte är oskyldig, vilket resulterar i att ärendet läggs ned.
Åklagaren kan komma fram till att den misstänkte är skyldig till brott. Under vissa förutsättningar kan ett strafföreläggande utfäras, men det förutsätter att den misstänkte erkänner brottet och att påföljden annars skulle bli böter eller villkorlig dom. Ett godkänt strafföreläggande innebär att det inte kommer att ske någon rättegång. I mer allvarliga fall kan åklagaren besluta om åtal, vilket innebär att en stämningansökan kommer att utfäras.
Rättegång
Tingsrätten kommer att kalla åklagaren, den misstänkte samt hans eller hennes försvarare till en huvudförhandling, varefter målet kommer att avgöras. En dom avkunnas i regel inom en månad, men det beror på hur omfattande ekobrottslighet det rör sig om.
Om åklagaren eller den misstänkte vill överklaga domen ska det göras inom tre veckor från och med det datum som domen avkunnas.